Vårsläppslängt 2017, del 2 av 5: Februari

Här kommer fortsättningen på vårens släpplängt, en lista över böcker som ges ut den här våren och som jag är sugen på att läsa. De är samtliga hämtade ur Svensk bokhandels katalog över vårens utgivning.


Från Hong Kong till Amazonas och Ulaanbaatur till Antarktis – följ med på en guidad resa runt hela världen och upptäck det som gör varje plats speciell. Sömniga sengångare, färgsprakande kossor, fantastiska bakverk, svindlande horistonter, trafikkaos, busiga babianer och människor som brådskar … Ett faktaspäckat äventyr för alla nyfikna jordenruntfarare, unga som gamla!

I Marie Silkebergs åttonde diktsamling rör sig ett du genom depressionens landskap, terrordådens städer, flyktingars redan tömda platser, till andra kontinenter, städer och tillstånd. I en samtid som är efterskalvets, brottens, uppbrottens. Varje plats är en annan tid, ett förflyttat centrum. Tid och plats sammanförs inte annat än i de ögonblick som berättas. Kärlek, död och former av motstånd binder samman städerna i möten, detaljernas intensitet. Sökandet iscensätter en rotlöshet som är både förlösande och smärtsam. 

Yousef al-Khayal sitter i isoleringscell i ett fängelse i Roumieh, anklagad för delaktighet i mordet på Libanons premiärminister Rafiq Hariri. Han väntar fortfarande på rättegång. Kanske för att få tiden att gå börjar Yousef med en röd tuschpenna att skriva ner sina minnen från barndomens Beirut. Han skriver om lillasystern som aldrig fick växa upp, om brodern som växte upp för fort, och det konstanta skyttegravskriget mellan deras mamma och pappa. Men att skriva är alltid att ge en bild av verkligheten och hur sann är egentligen Yousefs version? Är han bara en timid fågelskådare som sitter felaktigt fängslad? Och hur var det med hans mammas politiska åsikter? Och pappans stillasittande hemma i vardagsrummets enda fåtölj, vad var det en följd av?


Ett kärlekspar utsätts för svåra prövningar när en av dem insjuknar i cancer. Det som varit solitt och enat glider plötsligt isär, och den eviga kärleken som föreställning sätts på prov. ”Kan man älska någon när man måste”, undrar diktjaget, och svaren på frågan är långt ifrån entydiga.

Amalie Smith arbetar som hon brukar i gränslandet mellan dikt, konst och teori. Fotografier, vetenskapliga texter, teoretiska referenser och hudlösa kärleksdikter bildar tillsammans den samling som utgör Cell. Cell är en berättelse om att växa ihop av kärlek och bort från varandra av sjukdom. Men också en undersökning och dekonstruktion av traditionella dikotomier som samling/delning, attraktion/splittring och ensamhet/gemenskap.

En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka. Två år senare besöker en författare kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik. Hon har läst hans böcker och ger honom en bunt papper, där hon har skrivit ner en sällsam berättelse. Hon menar att hon kommer från framtiden.

Extra: fin intervju med Johannes Anyuru i Lundströms Bokradio i p1 om bland annat varför romanen heter som den gör.

Klassisk musik är en tusenårig skattkammare – var börjar man?

Musikjournalisten Nicholas Ringskog Ferrada-Noli har skrivit en guidebok för den ovane till nya musikaliska världar. Han presenterar sina egna favoriter och ger ingångar till hur vi kan ta till oss musiken. Framför allt vill han avdramatisera bilden av den klassiska musiken som någonting upphöjt och svårtillgängligt – för att njuta och beröras behövs inga expertkunskaper.

Den andra musiken är ingen historielektion, i stället presenteras verk och tonsättare från olika tider genre för genre: med början i solomusiken för piano, vidare till kammarmusiken och fram till de stora symfonierna. Det är lusten och lyssningsupplevelsen som är i centrum: hur musiken kan få oss att känna.


Tamaya och Marshall tar sällskap hem efter skolan varje eftermiddag, trots att de egentligen inte är särskilt bra vänner. Men de är grannar, och ingen av dem har ändå någon annan att gå den långa vägen med. En eftermiddag genar de genom skogen, förbi det inhägnade fabriksområdet. När det visar sig att skolans mobbare Chad har följt efter dem agerar Tamaya instinktivt, skopar upp en näve lera och kastar i ansiktet på bråkstaken.

De lycks fly, men snart inser Tamaya att allt inte är som det ska. Hennes händer kliar, och redan samma kväll dyker de första blåsorna upp. Chad har inte setts till sedan den där eftermiddagen, och medan Tamaya blir sämre inser hon att hans försvinnande är hennes fel. Hennes, och den där lerans. Vad finns egentligen i marken i skogen bakom skolan?

Tamaya måste ge sig ut dit igen och försöka rädda Chad, även om han är en riktig översittare. Trots att priset blir högt, måste hon göra vad som än krävs för att ställa allt till rätta.

Helena är bara nio år när hon skickas iväg till en skola för blinda i femtiotalets Helsingfors. Gradvis tar hon till sig den stora stadens ljud och dofter och lär sig att beräkna avstånd utifrån antalet steg.

Fyrtio år senare flyttar Helenas brorson Tuomas söderut för att studera. Tuomas vill leva upp till familjens krav och förväntningar. Han drömmer om en egen familj. Men han har också en hemlighet. I staden lär han känna sin faster på nytt. Hur är det att livet igenom känna ett utanförskap? Går det att en dag bli accepterad för den man är? Tommi Kinnunen skriver inkännande om ensamhet och om att hitta sin egen väg, om en önskan att bli pappa och om konsten att vara mamma.

I Ljuset bakom ögonen fortsätter berättelsen från romanen Där vägarna möts, men den är samtidigt en fristående bok.

När Anny Romand 2014 går igenom familjehandlingar hittar hon en dagbok. Den visar sig vara skriven av Anny Romands mormor och skildrar den långa vandring mot öknen och döden som en grupp kvinnor och barn drivs ut på i Anatolien 1915 under det som blivit känt som det armeniska folkmordet. I dagboken nedtecknar hon i smyg det barbari hon genomlider. Hon lyckas fly och hamnar slutligen i Marseille. För Anny, som växer upp hos henne, berättar mormodern återkommande om hur hennes halvårsgamla dotter, hennes man och andra familjemedlemmar mördades. Min mormor från Armenien innehåller utdrag ur dagboken, familjefotografier och dokument från tiden.


Tolvåriga Mila ska resa till USA med sin pappa, för att hälsa på hans bästa vän Matthew. Men dagen innan de ska åka får de ett telefonsamtal från Matthews fru, som berättar att han har försvunnit. Lämnat sitt jobb, sin familj, sin hund, och ingen vet varför. Eller vart han har tagit vägen.

Mila och hennes pappa åker ändå, för att försöka hitta Matthew. Och Mila är ju en sån som lägger märke till saker – detaljer, hemligheter, outtalade känslor, sånt som andra missar. Hon börjar pussla ihop historien om Matthew, en historia som ingen av de vuxna verkar förstå till fullo.

Osunda ideal och prestationskrav orsakar stress för många unga idag. Men det finns alternativ till den ensidiga kvinnobild som ofta ges från marknaden och media. Den här antologin vill skapa en motvikt genom texter från en blandning av kvinnor - flera av Sveriges främsta kulturpersonligheter och skribenter.

Ämnena är självbild, skapande, prestation, glädje, mat, kroppen, att få ta plats, att vara sig själv, sex, könsroller, alkohol, objektifiering, skolan, drömmar. Medverkar gör: Bodil Malmsten, Lo Kauppi, Annika Norlin, Sabina Ddumba, Pernilla Andersson, Alexandra Pascalidou, Mia Skäringer, Underbara Clara, Seinabo Sey, Alice Teodorescu, Ebba Witt-Brattström, Mikaela Laurén, Suad Ali, Anna Hedenmo, Lina Axelsson Kihlblom, Seher Yilmaz & Lena Andersson. Sjutton röster som vill ge kraft och mod.

Den amerikanska författaren Melissa Broder har länge kämpat mot sin ångest. Under hösten 2012 drabbades hon av återkommande panikattacker som var värre än något hon tidigare hade upplevt. Det var då hon startade @sosadtoday, ett anonymt Twitter-konto där hon gav uttryck för sina mörkaste känslor. Det fick snabbt en stor och hängiven följarskara.

I essäsamlingen So sad today utvecklar och fördjupar Broder de teman hon har tagit upp på Twitter. Med skärpa, brutal ärlighet och svart humor och på ett språk som är både överrumplande och konkret rör hon sig vigt mellan depressioner och Botox, sex och självreflektion, dålig självkänsla och livslust i sina försök att bringa klarhet i tillvarons villkor.


Det är sommarlov, och Elly är på besök hos sin farmor i Järsvö, Hälsingland. I närheten ligger det gamla spetälskesjukhuset. Elly kan inte låta bli att fascineras av platsen och dess historia. Nuförtiden är det ett vårdhem för psykiskt sjuka, men patienterna är på en resa, så det stora huset är tomt. Elly är så nyfiken att hon inte kan låta bli att känna på dörren … och därinne väntar en flicka – Saga. Flickorna är nästan lika gamla, och blir vänner. Men det är något konstigt med Saga. Varför är hon ensam i huset? Hon säger att de andra som bor där har försvunnit, och att de har spetälska, precis som hon själv …

Mer släpplängt 2017:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar